Thomas Strand såg glimtar av hopp

0

Det är lätt att känna djup hopplöshet inför det politiska läget i Mellanöstern med krig i Syrien och stor spänning i Israel-Palestina-konflikten. Men riksdagsledamot Thomas Strand från Vaggeryd kom åtminstone hem från sin nyligen avslutade resa till Israel och Palestina med ett gnutta hopp i bagaget, iakttagelser  som står i kontrast mot de mörka moln som hopar sig över området.

– Visst är det frustrerade med denna konflikt som bara pågår år efter år. Men det måste finnas en lösning eftersom det i grunden handlar om två brödrafolk med samma anfader som borde kunna leva i fred och försoning som två erkända stater, säger han.

– Det vi såg var i alla fall glimtar av hopp med organisationer som går i rätt färdriktning. Detta arbete är det viktigt att vi stödjer i Sverige, vi får inte låta hoppet fara. Minns bara hur Berlinmuren föll. Trots allt är det många på båda sidor som vill jobba för ett liv i fred sida vid sida, säger han.

Thomas Strand har besökt Israel många gånger i olika sammanhang, inte minst som ansvarig för det Israel-Palestina-nätverk som finns i riksdagen.

Den senaste resan arrangerades av Diakonia, Svenska kyrkan och Danska kyrkan. Thomas Strand fick sin ansökan om att resa med beviljad av talmannen i riksdagen.

De svenska riksdagsledamöterna mötte palestinska och israeliska organisationer som arbetar med frågor kring mänskliga rättigheter och internationell lagstiftning samt FN-representanter, Världsbankens chef i Mellersta Östern samt svenske generalkonsuln i Jerusalem.

Däremot kom den svenska delegationen inte in i Gaza-remsan där två miljoner människor lever på svältgränsen och med jättehög arbetslöshet på en yta stor som halva Öland. De klarar livhanken endast tack vare matkonvojer från hjälporganisationer som Israel släpper förbi gränsbevakningen.
– Vi fick nöja oss med att titta in i Gaza över gränsen från den israeliska staden Sderot, berättar Strand.

– I Sderot fick vi möta representanter för organisationen The Other Voice  som försöker påverka  det israeliska samhället till en försonligare ton mot palestinierna, med målet att kunna leva sida vid sida. I Sderot  har man 15 sekunder på sig att uppsöka skyddsrum när raketer skickas från Gaza. Trots detta konstaterade ena israelisk kvinna som vi mötte att ”när man slutar se andra som mänskliga varelser slutar man själv att vara människa”.

Man fick också träffa en annan israelisk människorättsorganisation, Breaking The Silence. Den representerades av Yehoda Shaul, före detta officer stationerad i Hebron som under sin militärtjänstgöring greps av samvetsbetänkligheter.

I Ramallah på Västbanken mötte de svenska parlamentarikerna  representanter för en palestinsk människorättsorganisation och dessutom fick man i det israeliska parlamentet Knesset  träffa en israelisk oppositionspolitiker. Man mötte även gruppen Parent Circle där israeler och palestinier som förlorat någon anhörig under konflikten träffas för samtal.

De svenska politikerna fick alltså  bred inblick i frågan där det i nuläget inte pågår några fredssamtal eftersom parterna står långt från varandra. Dessutom har fokus flyttats mot Syrienkonflikten  där inte bara Isis oroar utan även ryssarnas starka närvaro.

– Visst är det så att händelserna i hela området kring Syrien och Israel/Palestina, påverkar varandra, säger Thomas Strand som formulerar sin syn så här:
– Det är klart att man måste kritisera brott som begås av palestinier. Att skjuta raketer mot Israel är ett klart brott mot internationella lagar lika väl som knivhugg mot judar och bomber i Jerusalem. Det går inte att försvara när så många lider säger han.

– Samtidigt har Israel som ockupationsmakt ett stort ansvar att följa internationell lag. Den bryter Israel mot när man bygger bosättningar och en mur på palestinskt område precis som när man hindrar vatten- och eltillförseln till palestinska områden Gaza och slår sönder hus och solceller. Som demokrati är Israel förpliktigat att följa väldssamfundets lagar.

– Det var viktigt att erkänna Palestina som stat och fler EU-länder borde följa Sveriges exempel. Jag tror på möjligheten av att Israel och Palestina ska kunna existera sida vid sida, i fred och försoning. Det hoppet överger mig inte.

LÄMNA ETT SVAR