Älgbetesskadorna har minskat

0

Under våren har fyra älgförvaltningsområden – förvaltningsområde 1,2,4 och 8 – i Jönköpings län älgbetesinventerats – det vill säga att skador på skog orsakade av betning av framför allt älg dokumenterats och sammanställts.

Inventeringen visar att andelen färska skador på tall har minskat i alla områden utom i älgförvaltningsområde 2. En tydlig koppling finns till andelen tall på markerna.

– En ökande tallandel i landskapet är den absolut effektivaste åtgärden för att minska älgbetesskadorna på just tall, säger Gunnar Lindblad, ordförande Jägareförbundet Jönköpings län.
– Under kommande år kommer troligen älgbetesskadorna minska ytterligare då det ståndortsanpassade skogsbruket brukas allt mer berättar Gunnar.
– De positiva konsekvenserna av detta kommer vi dock inte att se i de inventeringar som görs förrän om cirka fyra år. Anledningen är att tallplantan ännu inte nått den undre gränsen som finns – en meter – för att ingå i en älgbetesinventering.

Granskogen ett större hot än viltet
Trädslagen rönn, asp, sälg och ek (RASE) är älgens favoritföda. Förekomsten av dessa har ökat och blir i allt högre grad trädbildande men utsätts alltmer av konkurrens av andra trädslag – till exempel gran. En ökande mängd planteringar med gran försvårar för RASE att föryngras och bli trädbildande. Detta för att granskogar är väldigt täta och ger brist på solljus, vilket i sin tur påverkar möjligheten till tillväxt. Granskogen är således ett större hot mot RASE än vad viltet är, fortsätter Gunnar.

– Vi ser nu att genom att undvika att plantera gran på marker där tall lämpar sig bäst och mer aktivt ta hänsyn till och gynna RASE och andra lövträd minskar andelen betesskador genom att, under hela omloppstiden, ökas mängden foder till klövviltet.
– Förståelse för av vilken orsak viltbetesskadorna ökar eller minskar är grundläggande för att kunna relatera inventering till förvaltning och avskjutning säger Jesper Einarsson, jaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet Jönköping.

– Kunskapen är av yttersta vikt och ökar möjligheterna för en hållbar förvaltning av både skog och vilt säger Jesper.

LÄMNA ETT SVAR