Regeringen föreslår att ett generellt förbud mot maskering ska gälla på idrottsanläggningar vid idrottsarrangemang. Undantag görs för religionsfriheten och för vissa befogade situationer. Förslaget skickas nu på remiss till myndigheter, klubbar, arenaägare och andra berörda.
– Det finns inga rimliga skäl att maskera sig när man går på idrottsevenemang, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Våld och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang kan få allvarliga konsekvenser. Ansvaret för att ett idrottsarrangemang kan anordnas på ett tryggt och säkert sätt vilar i första hand på arrangörerna. Samtidigt måste samhället tillhandahålla ett regelsystem som stöder idrottsorganisationerna i deras arbete.
– Trots att flera åtgärder redan vidtagits är våld och ordningsstörningar på framför allt fotbollsmatcher fortfarande ett problem. Ett fåtal bråkstakar ska inte få förstöra glädjen i sporten, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Frågan om att införa ett straffsanktionerat maskeringsförbud har utretts. Tidigare utredning föreslog ett maskeringsförbud som endast skulle gälla vid en ordningsstörning eller en omedelbar fara för en sådan. Förslaget har remitterats och flera remissinstanser har istället förordat ett generellt förbud med undantag för befogade situationer.
– Vi vill se ett effektivt maskeringsförbud. Vi föreslår därför nu att ett generellt förbud mot maskering ska gälla på idrottsanläggningar vid idrottsarrangemang, säger Anders Ygeman.
Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl, i tjänsten eller för arrangemangets genomförande. Förbudet gäller inte heller om täckandet av ansiktet med hänsyn till väderförhållanden, hälsoskäl eller övriga omständigheter är att anse som befogat. En överträdelse av förbudet föreslås leda till böter eller fängelse i högst sex månader.
Förslaget skickas nu på remiss till mitten av augusti. Maskeringsförbudet föreslås träda i kraft den 1 mars 2017.
