Jörgen Lindelöf debatterar.
Angående (S) debatt om barn och miljögifter!
För att få en giftfriare miljö för våra barn så kan ju alla ansvariga i frågan börja med läsa ”Den onda badankan” (ditt barn och de osynliga gifterna) av Katarina Johansson.
Därefter bör alla institutioner för barn gå igenom sina plastprodukter såväl de som används till mat som leksaker i jakten efter triangeln med en siffra i.
Vad beträffa farliga kemikalier i våra hushållsplaster så finns det redan ett vedertaget system som bland andra Livsmedelsverket hänvisar till. DIN-skalan 6120, plasternas så kallade FASS!
Dagligen utsätts vi för plaster i hushållsprodukter, leksaker och mycket annat som innehåller Bisfenol A, Ftalater, PVC, Polystyren, Flamskyddsmedel mm.
Hur vet jag då det som konsument?
Jo, på varje plastprodukt, oftast i botten, finns en triangel innehållande en siffra från 1 till 7 den så kallade DIN-skalan 6120. Alla plaster är farliga men siffran 3, 6 och 7 är helt olämpliga att använda i hushållet.
Kött-tråget i livsmedelshandeln, där kött, fisk och annat förvaras är ofta märkt med triangel och siffran 7. Andra produkter innehållande dessa olämpliga plaster är matlådor, yoghurtburkar, plastbestick, kontaktlinser, nappflaskor, petflaskor med mera.
Vissa av dessa plaster bör ett barn, absolut inte ens ta på. Ändå så hittar man dessa farliga plaster i såväl livsmedelshantering som på leksaker. Dessa plaster konstateras vara hormonstörande och påverkar möjligheten att få barn, kan orsaka ADHD, cancer, diabetes.
Vi letar efter mediciner till dessa sjukdomar, men glömmer orsaken till varför vi drabbas av dem. Men vem bryr sig. Skrämselpropaganda! Välj själv! Men du väljer även för ditt barn!
På bland annat adressen http://kurera.se/skaffa-plastkoll/ finns nedan symboler med respektive förklaring av plastinnehåll och dess biverkningar.
PET – Polyeteneterftalat (Triangel med siffran 1):
PET-plast används ibland annat i returflaskor och livsmedelsförpackningar för flytande livsmedel, grönsaker och i ugnståliga förpackningar. Polyestertyg är också gjort av PET. PET-plast anses generellt har en låg miljö- och hälsorisk, men frågan diskuteras sedan man hittat hormonstörande ftalater i drycker som förvarats i PET-flaskor.
TIPS! Skaffa en vattenflaska i annat material.
PE-HD – Polyetylen med hög densitet (Triangel med siffran 2):
Polyetylen med hög densitet är används i förpackningar för flytande produkter som mejerivaror, smör och rengöringsmedel. Den finns också i allt från motorolja till skärp och väskor.
PE-HD har låg miljörisk med får inte hettas upp!
PVC – Polyvinylklorid (Triangel med siffran 3):
PVC-plast finns ibland annat leksaker och butiksförpackningar för kött och grönsaker. Det finns också i mjuk plastfilm för mat och förpackningar för rengöringsmedel, schampo, matolja, medicinsk utrustning, plastmattor, ytterväggar och rörledningar. PVC-plast är hård och har därför ofta tillsatser av mjukgörande ftalater, som ofta är en stor del av materialets totalvikt. Ftalater är bevisat hormonstörande och misstänks bland annat ligga bakom svårigheter att få barn, ADHD och barnallergier.
TIPS! Undvik så mycket som möjligt. Hetta absolut inte upp. Köp PVC-film utan mjukgörare.
PE-LD – Polyetylen med låg densitet (Triangel med siffran 4):
Polyetylen med låg intensitet finns förpackningar till bröd, fryst mat, plastpåsar, kläder och möbler.
Plasten har inga kända miljö- och hälsorisker, men ska inte hettas upp.
PP – Polypropylen (Triangel med siffran 5):
Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. PP finns dessutom i allt från sugrör till ketchupflaskor. Ämnet har låga miljö- och hälsorisker.
PS – Polystyren (Triangel med siffran 6):
Polystyren finns i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för till exempel sallader. Det förekommer också i leksaker, datorer och köksmaskiner.
PS tillverkas av etylbensen som enligt vissa forskarrapporter tenderar att hamna i den förpackade maten. Hälsoeffekterna av etylbensen på människor är dåligt kända, men djurförsök har visat på lever-, njur- och testikelskador. Polystyren finns också i expanderad form i frigolit och cellplast, som kött ofta förpackas i. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel, som är svårnedbrytbara och i vissa fall hormonstörande.
TIPS! Undvik så långt du kan!
Övriga plaster (undvik) (Triangel med siffran 7):
Samlingsgruppen övriga plaster är en brokig kategori. Bland ”sjuans” plaster hittar du i allt från ipods och skyltar till nappflaskor, sportflaskor och matlådor. Din stekspade för teflonpannan av polyamid hamnar också i den här kategorin. Bioplaster som också hamnar i den här kategorin är inte hälsofarliga. Men här finns också polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A, som sedan åren 2011 är förbjudet i nappflaskor.
TIPS! Undvik så mycket du kan, särskilt i närkontakt med mat!
Eftersom siffrorna bara anger plastproduktens huvudsakliga plast och inte eventuella tillsatser, kan det vara bra att vara extra restriktiv när det gäller plast som är i kontakt med mat.
Nummer 3 UNDVIK!: PVC-plast.
Finns i allt från butiksförpackning av kött och leksaker till byggnadsmaterial. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under en produkts hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier.
Nummer 6 UNDVIK!: Polystyren.
Det är en ganska hård plast som används till, bland annat, leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i kött-tråg i mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Nummer 7 UNDVIK!: Detta är en övrigt-kategori.
Även exempelvis laminat mellan olika i sig ofarliga plaster märks med en sjua. Undvik helst produkter som är märkta med 7, framför allt produkter som används för mat.
Den här märkningen finns på många olika varor, allt från CD-fodral till nappflaskor och matlådor.
Plaststekspaden till teflonpannan är exempelvis gjord av polyamid. Nylon är en annan polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, till exempel i dammsugare.
I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker. Men märkningen finns också bland annat på polykarbonat, en hård och glasklar plast, vanlig i exempelvis tillbringare. Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars 2013 införde EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
”Glas och gaffel”-symbolen eller orden ”till livsmedel”: används på alla material för att visa att materialet är säkert att använda till livsmedel.
Tänk på barnen – NU!
Jörgen Lindelöf, Värnamo
