Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har besökt Fågelforsdammen.
Förändringens tid vid Fågelforsdammen, del 6
Förändringens tid vid Fågelforsdammen, del 6, en natur- och kulturkrönika i 25 bilder från ett monument i Skillingaryd skapat i elektricitetens ungdom år 1911, för mer än 104 år sedan.
Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd under de sista dagarna i februari 2016.
Mannen till höger på bilderna är troligtvis muraren Fritiof Lindberg och han är morfar till Ing-Britt Asp i Skillingaryd. Han var född år 1880 i Gamla Hjälmseryd och som gift bodde han med sin fru och fyra barn i Vaggeryd. Vid tiden för bilderna på dammvallen bör han med andra ord ha varit omkring trettio år gammal.
Vem mannen till vänster på bilderna är vet jag dock inte, men han ser ut att vara i 40-årsåldern och bör då vara född på 1860- eller 1870-talet.
Den 9 december år 1910 tecknas ett arrendekontrakt mellan Tofteryds kommun och Kungliga Arméförvaltningen samt Kungliga Domänstyrelsen om rätt till utnyttjande av statens vattenfall i Lagan vid Götaström och Fogelfors.
Dammen och kraftverket börjar byggas år 1911 och aggregat 1 installeras och bilden visar två av de arbetare som var med då och byggde dammvallen.
I bakgrunden kan man ana lite av den natur och miljö som före år 1911 inramade Foglaforsens kraftfulla vattenflöde.
Fotografiet bör vara taget år 1910 eller 1911 och är taget i sydöstra delen av den blivande Fågelforsdammen mot söder, sydväst.
Bakom de bägge männen finns två skottkärror varav en liknande ska finnas bevarad än i våra dagar.
Om någon vet vilka männen var får ni gärna höra av Er till mig!
Fågelforsdammen är en sjö i Vaggeryds kommun i Småland och ingår i Lagans huvudavrinningsområde och har en area på 0,847 kvadratkilometer och ligger 186,5 meter över havet.
Sjön avvattnas av vattendraget Lagan och vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och gädda fångats i sjön.
Fågelforsdammen ingår i det delavrinningsområde, 637201–139687, som SMHI kallar för Utloppet av Fågelforsdammen.
Avrinningsområdets medelhöjd är 211 meter över havet och ytan är 13,92 kvadratkilometer men räknas de 16 delavrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 276,48 kvadratkilometer.
Lagan som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 198 kilometer.
Delavrinningsområdet består mestadels av skog, 63 %, och avrinningsområdet har 0,55 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 2,7 %.
Bebyggelsen i området täcker en yta av 2,68 kvadratkilometer, eller 13 %, av avrinningsområdet.
Bilderna 6-8 visar dammbygget från nordost mot sydväst och porten ner till det öppna vattenfallet syns tydligt.
Mindre tydligt syns ett antal personer, åtminstone 7, eventuellt 8, på dammvallen till höger om öppningen ner till det öppna fallet som förmodligen arbetade vid dammbygget.
Bilderna 9-11 visar dammbygget från nordväst mot sydost och visar dammvallen med de båda öppningarna, både ner till turbinerna och ner till det öppna fallet.
Notera att även här syns ett antal personer som står på och i anslutning till dammvallen.
Det som blev Fågelforsdammens botten var ursprungligen skogsmark med tall och gran, i denna skogsmark ringlade då som nu floden Lagan vars vatten för ett ögonblick hejdades och nyttjades till att producera elektricitet.
Fåglafors hade då en fallhöjd av cirka 1.6 meter på en sträcka av cirka 200 meter.
Numera är Götaström och Fåglaforsfallen förenade, och med en sammanlagd fallhöjd vid Fåglafors om cirka 7 meter vilket innebär ett tryck om drygt två sekunder per kubikmeter Laganvatten.
Götaström, några kilometer norr om dessa dammluckor, hade före anläggningen här vid Fåglaforsen en fallhöjd på 2.7 m på en längd av cirka 100 meter.
Arbetena vid Fågelfors och Skillingaryds kraftverk utfördes under åren 1911-1912 för tillgodogörande av 2.1 sekund/kubikmeter vatten vid en fallhöjd av omkring 7 meter.
Landskapet runt dammen är flackt vilket det gör det lätt att komma nära för att fiska från land. Har en del sandiga stränder i huvudsak beklädda med välväxt men gles tallskog. Området präglas idag av friluftsliv och rekreation. Det finns en motionsslinga runt hela sjön som går bra att gå, springa eller cykla på.
Bilderna 12-15 visar Fågelforsdammen och bostadshuset med tillhörande bibebyggelse i princip från öster mot väster under sommarhalvåret, kanske på 1930-talet.
I bostadshuset bodde två familjer vars fäder bar det operativa ansvaret för hela anläggningen. Namnen på de boende var familjen Hugo Andersson samt familjen Arvid Johansson.
Bryggan som går norrut i dammen slutar i en lägsta punkt som kunde öppnas vid tillfällen då dammen skulle tömmas, vilket kommer att ske igen i augusti-september anno 2016, missa inte detta!
Bilderna 16-17 visar Fågelforsdammen och bostadshuset med tillhörande bibebyggelse i princip från öster mot väster under vinterhalvåret, kanske på 1930-talet.
Notera den gamla automobilen till vänster bakom öppningen till det öppna vattenfallet.
År 1948 har dessvärre industrier norr om Fågelforsdammen så till den milda grad förorenat vattnat i Lagan att badförbud i Fågelforsdammen måste införas och så långt fram som på 1960- och början av 1970-talet åt ingen av fisken från dammen.
Bilderna 18-19 visar en nybyggd kraftstation från 1911 med två herrar, den ene i vitskjorta och slips vilket bör ha varit någon form av chef, medan den andre har mera traditionella arbetskläder och bör därför kanske vara en av maskinisterna vid anläggningen.
Bild 20 visar samma anläggning ett antal år senare, de båda männen kan vara samma män som på de två tidigare bilderna nu dock något äldre och bilden kan vara från 1930-talet.
Här ser man Bror Malmquists fotografi från slutet av 1930-talet som visar den gamla trätuben vars vatten från Fågelforsdammen drev turbinerna som drev generatorerna som producerade elektriciteten vid anläggningen.
Aggregat 1, som man ser på bilden, tas i drift i april år 1912, och då installeras även aggregat 2.
År 1930, erhölls tillstånd att höja dämningen i Fågelforsdammen med 1,2 meter varvid dammen byggs om.
Aggregat 3 installeras år 1931 och år 1942, byts turbin 2 ut.
Under åren 1964-1966, rustas kraftverket upp med ombyggnad av damm, byte av löphjul turbin 1 och 3, omlindning av generatorer samt ny elutrustning.
Den näst sista bilden, bild 24, visar den första och under en viss tid dieseldrivna generatorn som ledde fram till följande händelse:
Maskinisten Ernst Ljungkvist skriver år 1934 i ett brev till styrelsen för Fågelfors kraftstation att han åberopar arbetsmiljöskäl när han framför följande önskemål, citat:
”På grund av, att bolaget har insatt dieselmotor, och denna gjort arbetsbördan för maskinisterna mera maktpåliggande, samt att de gaser, som av motorn alstras äro hälsofarliga, och i icke ringa grad nedsättande på arbetsförmågan, vågar jag härmed vördsamt anhålla, att styrelsen toge i övervägande, huruvida icke åttatimmars arbetsdag ofördröjligen måtte tillämpas vid körning av dieselmotorn”.
Den sista bilden, bild 25, visar de tre generatorerna vid kraftstationen år 2016 varav den äldsta generatorn från 1911-1912 står närmast kameran.
