Vi har frågat några Värnamobor och andra hur de minns David Bowie som avled i helgen.
Christer Holmberg: Fick upp ögonen, eller snarare öronen, för Bowie först -74 när ”Diamond Dogs” släpptes. Hittade då också tillbaka till framför allt ”Honky Donky” och ”The Rise and Fall of Ziggy Stardust…” Sedan dess har Bowie alltid funnits i mitt hjärta. Ikonen som alltid gått sin egen väg och trampat upp nya musikstigar. Kommer att kännas lite tommare nu…
Jonas A Rydin: Bowiefantast? Nja. Köpte i och för sig Space Oddity-singeln när den kom 1969 och följde hans karriär fram till Black Star-plattan som släpptes på hans 69-årsdag i fredags. Gillade hans tidiga 70.talsperiod mest med Life On Mars, Changes samt Drive In Saturday som höjdpunkter.
Margaretha Selmqvist: Mycket bra musik, fina låtar.
Tina Ahlnäs: Bra artist som vågade gå sin egen väg. Svårt att ta till mig att han inte finns mer.
Ingrid Olofsson: Var en gång under 80-talet på en bra konsert med honom och Iggy pop som förband. Han var även med i en bra tysk film. En bra sångare är borta, hans musik kommer alltid att leva kvar.
Anders Sällberg: Har några gamla vinyler hemma. Hans röst var han definitivt ensam om. Oefterhärmlig, ljus, ljuv. R I P
