Svampexkursion med Södra Vätterbygdens svampklubb, del 5

Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har varit på exkursion med Södra Vätterbyggdens svampklubb.

Svampexkursion med Södra Vätterbygdens svampklubb, del 5

Svampexkursion med Södra Vätterbygdens svampklubb, del 5, ännu en favorit i repris, en natur- och kulturkrönika i 58 bilder, denna gång från Lundsbo bokskog och Rusarebo äng, öster om Värnamo,

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd en solig lördag i början av oktober anno 2015.

Professor Edvard Wibeck, Tånnö, född i Kållerstad i Jönköpings län den 3 mars år 1877 av kronofogde Carl Johan Wibeck och dennes hustru Emma Broberg.

Slåtterängarnas raspande kornknarr, tjäderns bullrande flykt och nattvistet i skogen, myrens spelande dvärgbeckasin, ljuden återkom när hans syn började bli dålig.

Taltrastens blå och svartfläckiga ägg, fadern kronofogden, visade pojken Edvard hur de blåstes ur, och hans minnen från barndomens Småland var kristallklara.

Finns det någon som kan och vill rycka till sig händelsernas roder, skrev han år 1898 när utdikningen av Tåkern var aktuell.

Han gjorde det själv och en naturens väktare och naturvårdens förkämpe blev han, och under sitt nittiofem år långa liv höll han stadigt i rodret.

Edvard föddes, som redan nämnts, år 1877 i Kållerstad, som det äldsta barnet i en syskonskara på tio.

Han tog studentexamen i Jönköping, och en filosofie kandidatexamen, han blev jägmästare och docent i skogsskötsel samt forskare och lärare på Skogshögskolan.

Pensionen kom år 1941 och professors namn förärades han sedan år 1953.

Bilden av Edvard Wibeck ovan är tagen år 1962 vid Lundsbo bokskog och originalet finns hos Jönköpings länsmuseum.

Skogsforskaren, naturvännen och naturkämpen Edvard Wibeck skrev över tvåhundra uppsatser, bland annat den första om fridlysning av fågelsjön Kävsjön.

Han skrev, talade, fotograferade, påverkade och förändrade.

Muddus nationalpark, Sjaunjamyrens och Store Mosses fridlysning kämpade han framgångsrikt för men det sista projektet, Bolmens reglering och vattentunnel till Skåne, lyckades han dock inte stoppa.

Ett syfte med detta naturområde är att det ska vara till minne av professor Edvard Wibeck. Han föddes år 1877 i Kållerstad som son till kronofogde Carl Johan Wibeck och dennes hustru Emma Broberg.

Han blev jägmästare och docent i skogsskötsel samt forskare och lärare på Skogshögskolan.

Som skogsforskaren, naturvän och naturkämpe skrev han, som sagt, över tvåhundra uppsatser, bland annat den första om fridlysning av fågelsjön Kävsjön.

Han skrev också om Slättösand, en öken mitt i Småland.

Han skrev, talade, fotograferade och påverkade både myndigheter och allmänhet.

Fridlysning kämpade han framgångsrikt för, men det sista projektet, Bolmens reglering och vattentunneln till Skåne, lyckades han inte stoppa.

Han beskrevs som ”en reslig fura i en lågväxt snårskog”, alltid saklig, alltid viljestark, alltid rakryggad.

Hans sista föredrag handlade om mannens främsta prydnad, helskägget och själv hade han, enligt egen utsago, aldrig rakat sig.

”Den allra vackraste kyrkan finns i den blomsterfyllda ängen”, skrev den åldrige professor Edvard Wibeck med sin vackra och kraftfulla handstil, innan han lade ifrån sig pennan för sista gången.

Torpet Kloen är numera raststuga i Lundsbo naturreservat och den är alltid öppen för besökare.

Där kan du läsa mer om Edvard Wibeck och hans gärning och på Lundsbo hedrar man hans minne.

Edvard Wibeck dog den 25 januari 1972 och tyvärr fick jag, och mina jämnåriga fältbiologkamrater, aldrig träffa denne framstående man och stora personlighet.

Luden vitriska, ”Lactarius vellereus”, Lundsbo bokskog.

Brokkremla, ”Russula cyanoxantha”, Lundsbo bokskog.

Lundsbo bokskog, bland annat Pluggskivling, ”Paxillus involutus”, Taggsvamp, ”Hydnum”, och Citrongul slemskivling, ”Gomphidius glutinosus”.

Lundsbo bokskog, bland annat Luden vitriska, ”Lactarius vellereus”, Röd flugsvamp, ”Amanita muscaria”, Rodnande flugsvamp, ”Amanita rubescens”, och Pepparsopp, ”Chalciporus piperatus”.

Pedagogisk genomgång av svamp i Lundsbo bokskog.

Vinterticka, ”Polyporus brumalis”, Lundsbo bokskog.

Druvfingersvamp, ”Ramaria botrytis”, Lundsbo bokskog.

Tegelröd slöjskivling, ”Hypholoma lateritium”, Lundsbo bokskog.

Pepparsopp, ”Chalciporus piperatus”, Lundsbo bokskog.

Pepparsoppar, ”Chalciporus piperatus”, Lundsbo bokskog.

Ekriska, ”Lactarius quietus”, och Grönriska, ”Lactarius blennius”, Lundsbo bokskog.

Olika arter av tordyvel i familjen ”Geotrupidae”, Lundsbo bokskog.

Ärggrön kragskivling, ”Stropharia aeruginosa” och Blågrön kragskivling, ”Stropharia caerulea”, Lundsbo bokskog.

Ärggrön eller blå kragskivling i släktet ”Stropharia”, Lundsbo bokskog.

Rimskivling, ”Cortinarius caperatus”, med en ovanligt stor och kraftig fot, Lundsbo bokskog.

Enkelfoting, Skolopendrar, i klassen ”Chilopoda”, en art av Plattdubbelfoting i familjen ”Polydesmidae”, på hatten av en rimskivling, Lundsbo bokskog.

Vårtig röksvamp, ”Lycoperdon perlatum”, Lundsbo bokskog.

Porslinsskivling, ”Oudemansiella mucida”, Lundsbo bokskog.

Blek taggsvamp, ”Hydnum repandum”, Lundsbo bokskog.

Boksopp, ”Xerocomus pruinatus”, Lundsbo bokskog.

Stor kragskivling, ”Stropharia hornemannii”, Lundsbo bokskog.

Artlistan med svamp och annan biologisk mångfald växer i Lundsbo bokskog.

Karl-Johan eller Stensopp, ”Boletus edulis”, Lundsbo bokskog.

Tegelröd slöjskivling, ”Hypholoma lateritium”, Lundsbo bokskog.

Svartkremla, ”Russula nigricans”, Lundsbo bokskog.

Svartkremla, ”Russula nigricans”, Lundsbo bokskog.

Grönskålsfärgad bokved via arterna Grönskål, ”Chlorociboria aeruginascens”, eller Blek grönskål, ”Chlorociboria aeruginosa”, Lundsbo bokskog.

Pedagogisk genomgång av svamp vid torpet Kloen i Lundsbo bokskog.

Mörkringad flugsvamp, ”Amanita porphyria”, Lundsbo bokskog.

Orange kamskivling, ”Amanita crocea”, Lundsbo bokskog.

Silkesmusseron, ”Tricholoma columbetta”, Lundsbo bokskog.

Tegelröd björksopp, ”Leccinum versipelle”, med musgnag på hatten, Lundsbo bokskog.

Sköldskivling, ”Pluteus cervinus”, Lundsbo bokskog.

Rödskivig kanelspindelskivling, ”Cortinarius semisanguineus”, Lundsbo bokskog.

För tidig eller för sen vitsippa, ”Anemone nemorosa”, vid Rusarebo äng.

Ängsnejlika eller backnejlika, ”Dianthus deltoides”, Rusarebo äng.

Grön ängsgräshoppa, ”Omocestus viridulus”, Rusarebo äng.

Spansk körvel, ”Myrrhis odorata”, Rusarebo äng.

Korallticka, ”Grifola frondosa”, Rusarebo äng.

Sprängticka, ”Inonotus obliquus”, Rusarebo äng.

Kungschampinjon, ”Agaricus augustus”, Rusarebo äng.

Sidenticka, ”Trametes versicolor”, Rusarebo äng.

Sidenticka, ”Trametes versicolor”, Sprängticka, ”Inonotus obliquus”, samt Stinksvamp eller Häxägg, ”Phallus impudicus”, Rusarebo äng.

Svampskörden vid Rusarebo äng väntar på den pedagogiska genomgången.

Föränderlig tofsskivling, ”Kuehneromyces mutabilis”, Svavelgul slöjskivling, ”Hypholoma fasciculare”, och björksopp, ”Leccinum scabrum”, med flera arter, Rusarebo äng.

Scharlakansröd vaxskivling, ”Hygrocybe punicea”, Mönjevaxskivling, ”Hygrocybe miniata”, Blodvaxskivling, ”Hygrocybe coccinea”, Gul vaxskivling, ”Hygrocybe chlorophana”, samt Toppig vaxskivling, Hygrocybe conica”, Rusarebo äng.

Rottryffel, ”Scleroderma citrinum”, och Scharlakansröd vaxskivling, ”Hygrocybe punicea”, samt midsommarblomster, ”Geranium sylvaticum”, med mera, Rusarebo äng.

Blåmusseron, ”Lepista nuda”, Rusarebo äng.

Mönjevaxskivling, ”Hygrocybe miniata”, Rusarebo äng.

Gyttrad röksvamp, ”Lycoperdon pyriforme”, Rusarebo äng.

Kungschampinjon, ”Agaricus augustus”, diskuteras, Rusarebo äng.

Pedagogisk genomgång av Stolt fjällskivling, ”Macrolepiota procera”, Rusarebo äng.

Gifthätting fordom Dadelbrun hjälmskivling, ”Galerina marginata”, liknar matsvampen Föränderlig tofsskivling, ”Kuehneromyces mutabilis”, se bild 49, Rusarebo äng.

Blågrön kragskivling, ”Stropharia caerulea”, ring saknas, Rusarebo äng.